M&M

Ibland undrar jag om det bara är vi som har såna kaotiska middagar?! Jag vill ju att middagenskall vara en lugn och harmonisk stund på dygnet då hela familjen sitter ner och lugnt kan prata om hur dagen har varit.
Men, verkligheten är oftast en helt annan.. Mini brukar oftast vara tokhungig redan när vi kommer hem så det gäller att fort som f-n röra ihop nånting ätbart utan att hon helt bryter ihop.oftst står hon och hänger i byxbenet och vrålar "mammaa ätaa!"Eller kokkooo (=Mjölk) . Det är inte den lättaste situationen. Det hjälper inte att Marcus är  hemma heller, hon har  bestämt sig för att det är mig hon ska antasta.
Nåväl, när maten äntligen är  serverad hinner Mini oftast ösa i sig allting innan Molly ens masat sig till bordet. När hon väl sitter ner är oftast hennes första kommentar; "men det här tänker jag inte äta! Det här tycker jag inte om! "Så får man börja förhandla..Om du äter dethär så får du ett knäckeböd sen osv. allt medan Mini hoppar upp och ner i sin  stol och utropar "näckis" =knäckebröd. För att få henne att sitta ner lagar man fort som attan ett knäckebröd åt henne. Då ska Molly berätta vad hon gjort på dagis för Marcus, hon försöker överrösta Mini och blir precis galen när hon blir avbruten jämt. Jag försöker fösiktigt påpeka att hon ska äta upp dom där makaronerna som vi kom  överrens om innan dom kallnar och sedan berätta vidare, då vrålar hon "Neeej!. Mini härmar Molly och börjar åxå vråla. Vid det här laget har Marcus redan ätit klart och går bort och sätter på kaffet. Molly tar av sig haklappen och kryper ner under bordet. " Kack,kack ! =Tack tack! Säger Mini och sliter av sig haklappen så att allt som ligger i haklappsfickan sprutar ut över bordet!  "snälla Molly sätt dig upp och börja äta nu"Jag måste bajsa.."
Javisst! Gå du och bajsa..Mini måste absolut följa med, "bajscha..bajscha" säger hon bestämt och nickar med huvudet.
Så för en tiondels sekund sitter jag ensam vid matbordet, och såg min chans att äntligen hämta något att äta.
Precis när jag sätter mig ner ropar Molly- "Fäärdig!! Mammaa jag är färdig!"  Pappa kommer! ropar jag till svar. " Nääee.. jag vill att mamma ska komma!" Näe skärp dig, nu kommer pappa.
När Molly kommer tillbaka är ju hennes mat allt annat än varm, så jag värmer den lite i micron och så sätter jag mig bredvid henne och försöker få i henne iallafall 3 skedar, du är ju 3 år eller hur?!
När jag återgår till min mat är den åxå allt annat än varm, men jag är nu för hungrig för att bry mig. Mini kommer ganska snart fram till mig och gnäller att hon vill upp ifamnen, för att slippa höra på gnället lyfter jag upp henne. Då ska hon minnsann smaka på allt somjag har på min tallrik...

Ibland blir man ju bara så trött! Visst är dom de mest undrbara varelserna på denna jord och visst älskar jag dem mer än något annat..men ibland skulle man ge vad som helst för att bara få äta i lugn och ro. ( varm mat! ) Som vanliga människor, iallafall såna utan småbarn!